Arbetsmyran Skalman

Några dagar före jul insåg jag att jag var tvungen att jobba en ”mellandag”. Även om jag gillar mitt jobb var min första tanke: ”Nej, en förlorad skiddag!”

Nu har jag gjort mitt arbetspass (som blev 11 effektiva timmar…) i soffan framför brasan. Värre kan man ju ha det. När familjen dessutom rapporterade att det var underkylt regn i backen kändes det ännu mer ok att jobba. Jag fick undan det jag skulle göra och en hel massa annat också av bara farten.

På tal om fart insåg jag förra säsongen att jag MÅSTE köpa ett ryggskydd. Jag är nog inte den enda mamman som fixar bra utrustning/kläder/saker till barnen först innan jag börjar leta till mig själv. Även om jag går på stan för att köpa kläder till mig själv dras jag som en magnet till barnavdelningen. Någon som känner igen sig…

Det tog ett tag men före jul hittade jag i alla fall ett ryggskydd som sitter ok.

Ryggskydd

Se upp, i morgon är Skalman tillbaka i backen!

Jeans i slalombacken…

I gårdagens inlägg skrev jag bland annat om overallen jag köpt till min dotter. Jag är glad att hon fortfarande vill ha overall. När jag var i hennes ålder var tighta jeans utan långkalsonger under en självklarhet på skolrasten. När jag lekte i snön blev jeansen som pansar. Burr vad jag frös! Jag kommer fortfarande ihåg känslan när låren var helt bortdomnade. Jag var sur på mamma för att jag inte fick ha jeans i slalombacken också. Mammas kommentar att jag blev snöig och kall om jag ramlade var i mina öron bara fånig. Jag kunde dock övertalas att lämna jeansen hemma eftersom jag hade fått ärva syrrans jättesnygga, toppmoderna, slalombyxor. Nu hänger dom som minne på väggen i våran stuga. Kul att mina allra första slalombyxor finns kvar!

Hjälm i backen var inte att tänka på, gud så fånigt! Helst skulle man åka barhuvad, precis som dom tuffa killarna..

Bilden på Piero Gros är lånad härifrån.

Nu har barnen både hjälm, ryggskydd och varma kläder. På vårvintern åker dessutom solskyddsfaktor 30 på. Allt var inte bättre förr!