Jagad av lavin – Sverre Liliequist backflip!

Sverre Liliequist gjorde ett galet åk i Swatch Skiers Cup 2013. När han åker utför bergssidan utlöser en lavin. De allra flesta skulle nog ”flippa ur”, några skulle ha sinnesnärvaro att försöka åka ifrån lavinen (även om oddsen för det är ganska små). Att få för sig att göra en backflip med en lavin i hasorna är det nog bara en enda person som gör…

Sverre Liliequist – Big Mountain run 2 – Swatch Skiers Cup 2013

Jag sitter och funderar på om jag ska visa klippet på Sverre i lavinen för min son. Lössnöåkning har han redan börjat med….

Hjälmfoting åker i lössnö

…kullerbyttor och försök till 360 gör han också, men jag vill inte att han får ännu fler galna idéer när det gäller skidåkning än vad han redan har….

Precis som i all annan barnuppfostran finns det många olika ”skolor” i vad som ska tillåtas och inte. Ska en 6-åring få åka skogsbanor? När ska barnen få börja hoppa i skidparken? Vi tillåter det mesta som barnen vill göra MEN en vuxen måste vara med. Det är bättre att barnen får lära sig när dom är små. Att förbjuda ger inte barnet kunskap och erfarenhet!

Om ett barn har fått åka offpist, hoppa och åka skogsbanor sedan det var hjälmfoting har barnet kunskap och vana när det blir tonåring och åker ut med kompisar. Tids nog ska allt ändå testas, och det som är förbjudet är det som är mest spännande!

Lavinfara – skyltar jag älskar

Varningsskyltar ska vara avskräckande, men det finns varningsskyltar som roar mig samtidigt som dom varnar. Skylten för lavinfara får mig att dra på smilbanden varje gång jag ser den.

Lavinfara varningsskylt Bydalen

Jag älskar skylten för lavinfara! Skidkrninglan i retrostil och en ensam hand som sticker upp ur snön. Den går inte att missförsåt. Åker du förbi den här skylten får du skylla dig själv….

Intressant om Bydalen och Jämtlandsfjällen

I dagens ÖP var det två intressanta artiklar.

En artikel handlar om stugor i lyxklass som byggs i Bydalsfjällen. Den andra artikeln handlar om olika satsningar som har gjorts i Jämtlandsfjällen de senaste åren och diskuterar om det finns risk för fastighetsbubbla i fjällen.

Vem läser Fjällkänsla?

När jag skriver funderar jag ibland på vem som läser det jag publicerar. Nu har jag i alla fall ett väldigt grovt svar och för mig var det väldigt förvånande.

49% av ni som läser sitter i Sverige och läser. 45% är i USA, 4% i Canada och 1% är i Schweiz.

Jag visste att jag hade någon/några läsare i USA men jag trodde inte att det var så många som 45%! Hello USA, I hope you’re all doing fine!

Av de som är i Sverige och läser kommer 70% från ”landsort”. 14% kommer från Göteborg, 12% från Stockholm och 4% från Malmö.

Det skulle vara väldigt roligt om du som följer Fjällkänsla skriver en liten kommentar. Jag granskar alla kommentarer innan de publiceras för att bla stoppa spam. Därför syns inte din kommentar på en gång. För att ge en kommentar klickar du på länken ”Lämna ett svar” här nedanför.

Om du tycker om det jag skriver och fotar får du gärna trycka på ”gilla” knappen på Facebook för att sprida Fjällkänsla till dina vänner.

Pluppstenen i Bydalsfjällen

Bredvid högfjällsliften i Bydalen finns en stor sten som jag började kalla för ”Pluppstenen”.

Pluppstenen Bydalsfjällen

När mina barn var yngre brukade jag berätta sagor för dom om Pluppstenen. Du kommer väl ihåg Plupp med det blå håret? Egentligen bor Plupp i en torvkåta vid en sjö kallad Blåvattnet. Men i mina sagor brukade han hälsa på i Bydalsfjällen och då bor han under Pluppstenen. På kvällen då liftsystemet har stängt åker han slalom i backarna. I stället för att åka lift tolkar med Lämmel och Hermelin för att komma uppför fjället.

När jag var liten brukade min pappa berätta sagor för mig och jag älskade det! Om jag ska vara helt ärlig tycker mina barn fortfarande att det är roligt när jag berättar sagor för dem. Jag tycker själv inte att jag är någon jättebra sagoberättare. Mina sagor är ganska banala och jag lånar friskt från böcker och filmer men det spelar inte så stor roll tror jag.

Att få lyssna till en saga är något speciellt. Det finns en närhet när berättelsen växer fram allt eftersom. Det är något helt annat än att se en film eller lyssna när någon läser högt ur en bok. Det sägs att ”den muntliga berättartraditionen” är på frammars. Det tror jag också. Det kanske är det som ska bli helgens aktivitet. Tända en brasa (helst ute) i vintermörkret och berätta sagor för varandra!

Länk-kärlek till Mitt liv i fjällen

Jag följer några stora ”proffsbloggare” och några mindre bloggar. En blogg som jag följer är ”Mitt liv i fjällen”. När jag läste följande inledning på ett inlägg blev jag minst sagt fundersam:

Nu ska ni få höra om dagen då vi gifte oss, det var absolut ingen dans på rosor och det här om att det ska vara den bästa dagens på ens liv- det stämmer kanske inte

Efter att ha läst hela inlägget förstod jag vad hon menade. Bröllopsdagen då bruden ska må som en prinsessa blev inte riktigt som planerat…

Nu ska jag inte berätta för mycket. Hela inlägget finner du här.

Gulligaste pistmaskinen

Tillsammans med mjukisdjur och barnkläder står den där – pistmaskinen! Hur gullig som helst! Trodde aldrig att jag skulle kalla en pistmaskin ”gullig”…

Pistmaskin Vemdalen

Fysik var ett av mina favoritämnen i skolan. Jag kom att tänka på en artikel av Jens Wilhelmson i magasinet ”Funäsfjällen” (vintern 2011-2012) som jag läste:

…Men bakom (pist) maskinen finns en snöfräs som finfördelar snö och lämnar över en ganska lös snömassa, som plastsläpet sist på maskinen randar till.

Hela den här processen skapar friktion mellan snökornen som höjer temperaturen i snömassan, vilket i sin tur skapar små isbroar mellan kornen och gör att ytan fryser ihop till en fast snöbädd för oss att åka på. För att den här processen skall bli optimal krävs kyla och den skapas bäst genom utstrålning. Och det är här som manchestern kommer in i bilden, ytan som det strålar ut ifrån blir dubbelt så stor om man veckar ihop den. Dubbel yta, dubbel effekt.

Det är alltså inte av maskinen det blir fast snö, utan av att det är en fryseffekt.

Manchester är inte bara snygg och skön. Det är en hel vetenskap!

Skalets inredning och kläder

Sitter och funderar på vad jag ska skriva. Det jag försöker få fram är skillnaden mellan stora kedjor typ HM, Lindex, MIO, IKEA och små personliga företag med själ och hjärta typ Skalets inredning och kläder. Det är svårt att sätta fingret på. De stora kedjorna blir opersonliga. När något massproduceras, oavsätt om det är en vara eller ett butikskoncept, försvinner dess själ. Men vad är det igentligen som försvinner? Varför går inte ”själen” att hålla kvar i ett stort format?

Jag får fortsätta att fundera. Här kommer i alla fall lite bilder från Skalets inredning AB

Skalets inredning tavlor

Skalets inredning soffa

Skalets inredning skinnsoffa

Skalets inredning fotölj

Skalets inredning foton

Nu tror jag att jag börja komma något på spåren. Det har med lokal förankring att göra. Att här och där känna igen sig. Att bli berörd, djupt där inne, i själen…