Gulligaste pistmaskinen

Tillsammans med mjukisdjur och barnkläder står den där – pistmaskinen! Hur gullig som helst! Trodde aldrig att jag skulle kalla en pistmaskin ”gullig”…

Pistmaskin Vemdalen

Fysik var ett av mina favoritämnen i skolan. Jag kom att tänka på en artikel av Jens Wilhelmson i magasinet ”Funäsfjällen” (vintern 2011-2012) som jag läste:

…Men bakom (pist) maskinen finns en snöfräs som finfördelar snö och lämnar över en ganska lös snömassa, som plastsläpet sist på maskinen randar till.

Hela den här processen skapar friktion mellan snökornen som höjer temperaturen i snömassan, vilket i sin tur skapar små isbroar mellan kornen och gör att ytan fryser ihop till en fast snöbädd för oss att åka på. För att den här processen skall bli optimal krävs kyla och den skapas bäst genom utstrålning. Och det är här som manchestern kommer in i bilden, ytan som det strålar ut ifrån blir dubbelt så stor om man veckar ihop den. Dubbel yta, dubbel effekt.

Det är alltså inte av maskinen det blir fast snö, utan av att det är en fryseffekt.

Manchester är inte bara snygg och skön. Det är en hel vetenskap!

Skalets inredning och kläder

Sitter och funderar på vad jag ska skriva. Det jag försöker få fram är skillnaden mellan stora kedjor typ HM, Lindex, MIO, IKEA och små personliga företag med själ och hjärta typ Skalets inredning och kläder. Det är svårt att sätta fingret på. De stora kedjorna blir opersonliga. När något massproduceras, oavsätt om det är en vara eller ett butikskoncept, försvinner dess själ. Men vad är det igentligen som försvinner? Varför går inte ”själen” att hålla kvar i ett stort format?

Jag får fortsätta att fundera. Här kommer i alla fall lite bilder från Skalets inredning AB

Skalets inredning tavlor

Skalets inredning soffa

Skalets inredning skinnsoffa

Skalets inredning fotölj

Skalets inredning foton

Nu tror jag att jag börja komma något på spåren. Det har med lokal förankring att göra. Att här och där känna igen sig. Att bli berörd, djupt där inne, i själen…

Att inte fånga tillfället…

Eller konsten att ta sitt förnuft tillfånga och vara realist…

Första impulsen: Gud så snygga ”högklackade pjäxor”! Tänk att glida (?) in på afterskin i dom där. Ställa sig lite snyggt i baren och beställa in något gott. Sedan drar bandet igång. Stämningen är på topp, man träffar gamla vänner och allt är bara kul!

Replay skor

Men sedan vaknade jag upp från mina drömmar och insåg att det var många år sedan jag åkte hem från backen, duschade, sminkade mig, satte på mig skidkläder igen (men nya fräscha), bytte slalompjäxorna mot ett par snygga skor och drog ut på afterski. Det var tider det….

Men var sak har sin tid. Numera blir det oftast afterski framför brasan i stugan. Mysigt! Ibland blir det ”riktig” afterski men då åker jag direkt från backen och det är slalompjäxor på fötterna som gäller.

Jag fångade inte tillfället, det blev inget impulsköp av ett par ”högklackade pjäxor”. Kanske lika bra det…jag dansar som en gud i slalompjäxor! (ha ha…)

Arbetsmyran Skalman

Några dagar före jul insåg jag att jag var tvungen att jobba en ”mellandag”. Även om jag gillar mitt jobb var min första tanke: ”Nej, en förlorad skiddag!”

Nu har jag gjort mitt arbetspass (som blev 11 effektiva timmar…) i soffan framför brasan. Värre kan man ju ha det. När familjen dessutom rapporterade att det var underkylt regn i backen kändes det ännu mer ok att jobba. Jag fick undan det jag skulle göra och en hel massa annat också av bara farten.

På tal om fart insåg jag förra säsongen att jag MÅSTE köpa ett ryggskydd. Jag är nog inte den enda mamman som fixar bra utrustning/kläder/saker till barnen först innan jag börjar leta till mig själv. Även om jag går på stan för att köpa kläder till mig själv dras jag som en magnet till barnavdelningen. Någon som känner igen sig…

Det tog ett tag men före jul hittade jag i alla fall ett ryggskydd som sitter ok.

Ryggskydd

Se upp, i morgon är Skalman tillbaka i backen!

Bästa glöggen

När vi åker till eller från Åre är Kretsloppshuset i Mörsil ett givet stopp. Där äter vi god mat, soppa eller fika. Innan vi åker vidare blir det alltid lite shopping i deras lilla butik. När december kommer dricker vi gärna Kretsloppshusets glögg. Den finns i flera smaker, alla är goda men vi tycker att blåbärsglöggen är godast. I år köpte vi den på Jamtlis julmarknad där Kretsloppshuset hade bott in sig på ett vackert sätt i 50-tals kiosken.

Jamtli

Glögg är snabbt och enkelt att bjuda gäster på. Tillsammans med risgrynsgröt och skinkstutar blir det en hel middag utan alltför mycket tid i köket.

Glögg

Det viktigaste är att träffas!

Skidpremiär x2

Ännu en dag i Bydalsfjällen!

Bydalen liften

Dom två dagarna vi åkte slalom före julafton var min dotter inte speciellt nöjd med sina gamla skidor. Enligt henne var dom både för korta och för långsamma. När vi kom hem från backen dagen före julafton sa jag till henne att hon kunde göra som katten Findus och göra en snölykta och gömma en önskelista i en av snöbollarna. Jag hade inte riktigt räknat med att hon verkligen skulle gå ut i mörkret och göra det. Men det gjorde hon. Det blev en ganska stor lykta som lyste vid stugknuten den kvällen och i en snöboll hade hon gömt en lapp där det stod:

Snälla tomten, jag vill ha ett par nya slalomskidor i julklapp.

I berättelsen om Pettson och katten Findus har snölyktan rasat på morgonen och lappen är borta. Samma sak hände hos oss…och gissa vad tomten kom med på julafton, ett par nya (gula) slalomskidor! Idag var dottern både snabb och nöjd i backen. Jag premiäråkte också mina nya (röda) skidor, men dom kom inte tomten med. Dom fick jag betala själv. Jag måste testa det där snöbollstricket nästa jul…

Atomic Fischer

Jag älskar verkligen mina nya skidor. Hur härliga carvingsvängar som helst i vackert vinterlandskap!

Bydalen

Jag har önskat ett par nya stavar i flera säsonger. Stavar blir inte gamla på samma sätt som skidor. Stavar funkar år efter år. Enda felet på mina gamla stavar är att dom ser väldans omoderna ut. De senast säsongerna har jag på olika sätt försökt att få ett par nya stavar. Jag har ”glömt” dom i backen, men någon har alltid påmint mig eller tagit med dom hem. Jag har lagt dom bakom bilen i förhoppning om att M ska backa över dom men ”snäll” som han är har han lagt in dom i bilen innan han backat. Den här julen fick jag äntligen ett par nya stavar i julklapp!

Scott stavar

Nu är både mor och dotter nöjd i backen!

Lilla tomten har kommit till stugan

Våran lilla tomte har kommit till stugan och hänger lite coolt med armen på pallen.

Tomten

Pallen som tomten står bredvid kommer från min morfars fars lanthandel. Det är lite häftigt tycker jag. Det som nästan är ännu mer otroligt är att mamma spraymålade pallen på 70-talet. Halva pallen var gul och halva pallen var lila! Tänk vad en gammal pall kan få vara med om.

Kopparhinken som vi har näver i kommer från mitt barndomshem, då var den fylld med tidningar. Eldgaffeln som står i kopphinken kommer från moromor och morfars hem.

Jag tycker om när saker har en historia men ibland blir det lite nyköp. Den stora kopparkitteln som vi har veden i är en tvättgryta som vi köpte via blocket. Nu är den historielös för oss men den kommer att ha en historia för mina barn. I deras ögon har den ”alltid” stått vid öppenspisen.

När jag var i Sundsvall såg jag en sak som jag tror är smart. (Jag köpte den inte, priset var lite för högt för ett impulsköp.) Ofta är veden som finns inomhus lite för grovt huggen och det är slut på småstickor när det är dax att tända upp. Det här verkar vara lösningen.

Stikkan

Stikkan finns på butiken Rummet som är en inredningsbutik som jag gärna besöker när jag är i Sundsvall.

Jag kom just på att jag kanske ska förklara en sak. Det är INTE så att vi river näver från björkarna för att få ”eldtänne”. Vi får det från mina förädrar som plockar det på sin egen mark efter det att skogsmaskiner har lämnat det kvar. Vi brukar få en sopsäck med näver på hösten och det är en mycket välkommen present.

Att finna fjällkänsla till och med i Sundsvall

Sundsvall är en stad med mycket lite fjällkänsla men jag har hittat några favoritbutiker som jag gärna besöker när jag är dit. En av dem är Butik Annelie som är fullproppad med fina saker.

Väskor från Ceannis Sweden

Väskor Ceannis

Väska Ceannis

En trappa ner i butiken är det mysig stämning och det finns många saker att önska till fjällstugan.

Bricka Butik Annelie

Ljusstakar Butik Annelie

Ljusstaker Butik Annelie

Säng Butik Annelie

Vad som fick följa med mig hem i påsen får förbli en hemlis såhär några dagar före julafton.

Påse Butik Annelie

Ett oväntat återseende

Julklappsinköpen är nästan i hamn nu. Några av de sista klapparna köpte jag på stan (Östersund) idag. Jag var även in på ExpeditionÅre för att hitta en ny jacka. När jag provade passade jag på att fota klädhängaren i provhytten. Snygg jacka på snygg klädhängare!

Klädhängare

När jag pratade med expediten visade det sig att hon var ägare till ExpeditionÅre. Ganska snart ställde hon några personliga frågor, sedan sa hon:

– Då var det jag som klädde dig till brud!

När jag letade i minnet kände jag igen henne. Jag får ursäkta mig med att det är mer än 10 år sedan jag gifte mig. Jag tror att jag även kan ursäkta mig med att jag var lite nervös sådär sista timmarna som ”fröken”. Det var i alla fall ett oväntat och roligt återseende!