Morgonens utsikt och den femte årstiden

Morgonens utsikt från Hotel Diplomat Åregården. Det blev en härlig dag…

Åreskutan Åregården

Jag funderade idag på att jag bloggade mycket mer förut än nu, och ändå finns det huuur mycket som helst att fota och blogga om just nu. Men det är väl så att nu är det den femte årstiden med sol och snö, och då prioriterar jag att vara ute i stället för att sitta framför datorn. Jag tar det som ett gott tecken!

Åre kabinbana – det gick bra trots allt…

(Nu har jag fixat länkarna till filmerna som av någon anledning slutade fungera tidigare.)

Den här dagen 1989 inträffade en alvarlig incident med kabinbanan i Åre. Så här beskrivs den på Wikipedia:

Lördagen den 28 januari 1989 inträffade en olycka med kabinbanan. 34 personer befann sig i bergstationen, då vädret plötsligt försämrades, och de ombads att omedelbart åka ner med kabinbanan. Ungefär klockan 13 var samtliga personer inne i kabinen, som då började sin färd neråt. När den passerade stötta 3 (ungefär halvvägs) spårade kabinen ur och nödstannade (automatiskt). Vindarna var då mycket kraftiga, vindbyar på gränsen till orkanstyrka. Man konstaterade att kabinen inte kunde repareras på plats i det hårda vädret, eller flyttas på något sätt, så man beslutade att evakuera personerna i kabinen. Drygt fem timmar efter att kabinen spårat ur hade samtliga evakuerats utan några skador.

TV3-programmet ”Larmet Går” gjorde senare en rekonstruktion av händelsen:

Del 1 av 2:

Del 2 av 2:

Tännforsen – årets iglo är invigd

Det finns få saker som är så mäktiga som stora vattenfall. När jag står vid ett vattenfall förundras jag ofta över var allt vatten kommer ifrån. Vid snösmältningstid är det naturligt att det är mycket vatten men även på vintern är det en hel del vatten som rinner. Det är konstigt att inte allt är fruset då.

Tännforsen med is

Tännforsen väster om Åre är Sveriges största vattenfall, mäktigt och vackert.

Den största mängden vatten som i modern tid störtat utför fallet uppmättes till 740 kubikmeter i sekunden under vårfloden 1995. Det skulle vattenfylla Globen i Stockholm på 14 minuter!

Nu har årets iglo vid Tännforsen invigts. Bilden här nedan är från Tännforsens hemsida och visar iglons konsertsal så som den såg ut 2009.

Tännforsen Konsertsal 2009

ÖP har gjort ett reportage om årets iglo och på länken här finns även en liten film som visar iglon.

Jag tycker att Tännforsens turiststation är så vacker.

IMG_1624

Bra att ha som inspiration till ett fritidshus. Färgsättningen, fönsterna, den liggande panelen, de vita fönsterfoderna som får fortsätta hela vägen ner till grunden. Många fina detaljer!

Det gäller att anpassa jobbet…

Härlig inställning till jobbet, livet och skidåkningen. Verkstan i Åre har kontinentala öppettider, jag önskar att mitt jobb också hade det…

Jag upptäckte att filmklippet från TV-Åre inte kom upp automatiskt på min iPhone. Om du inte heller får upp filmklippet hittar du även en länk här.

Den skitiga sidan av Åre

Åre förknippas av de allra flesta med vit snö och strålande sol från en klarblå himmel. Glada turister som svänger ner för Åreskutan. Bergbanan som andas tradition och en aldrig sinande ström av covers och öl på afterskin. Men Åre har en mörkare och skitigare sida också….Det här är inte en förort till Stockholm. Det här är Åre.

Det är fler än jag som har upplevt slasket, gruset och smutsen en gråmulen dag i maj. Eller uppgivenheten i slutet på oktober då det verkar som snön aldrig ska komma.

Ola Rockberg och Maritn Alzén har fångat de grå stunderna i boken Årebilder, fjället och byn genom en fotografs ögon. De visar en annan sida av Åre. Det är inte så här vi är van att se bergbanan på bild.

Men ibland kan det grå vara vackert och rogivande.

Och inte ens Ola kan låta bli att fota endel klassiska Årebilder med vit rimforst och klarblå himmel!

Årebilder är en annorlunda bok att bläddra i.

I väntan på att du får boken i din hand kan du titta på fler av Ola Rockbergs årebilder här.

Pistvakt – Kallekuppen i Duved 1972

För länge sedan (kan det vara 15 år?) var vi och såg Pistvakt (teatern) i Duveds föreningshus. Så kul! Trångt, bra och härlig stämning! Sedan kom TV serien som vi skrattade till. Jag älskar det här klippet om Kallekuppen i Duved -72. Passar bra på en fredagkväll!

Weeping Willows låt Blue and alone som var ledmotivet till Pistvakt är också riktigt bra.

Pistvakt ska ha show på Holiday Club den 30 november och 1 december. Jag har svårt att tro att det kan bli samma stämning som i Duveds föreningshus men bra blir det säkert!

Vacker konst – Åre

Jag satt och tittade på hemsidan för Konsthuset i Åre. Det är fascinerande att samma by kan framställas på så många olika sätt beroende på vilken konstnär som gör tolkningen och vilken teknik som används. Här kan du titta, njuta och förundras.

Ta även en titt på Sofia Ohlséns oljemålning med en slalomåkare. Målningen med blå himmel gillar jag skarpt.

Bambustavar, pälstofs och dragkedja

Varje familj har säkert sina familjehistorier som citeras lite då och då. En av mina familjehistorier utspelar sig i mitten av 70-talet i Storlien. Jag var liten och min mamma var strax över 30. Skidutrustningen var inte helt uppdaterad på alla ställen. Bland annat hade min mamma bambustavar med korkhandtag och stora kringlor. När vi åker upp i liften säger den ena liftskötaren till den andra (på klingande stockholmsdialekt dessutom):

– Kolla, tanten har bambustavar!

Den kommentaren har min mamma aldrig glömt….

Jag kom att tänka på den kommentaren när jag köpte min nya mössa. Pälstofs funkar i år också tycker jag. Eller kommer vi att få en ny ”family story” när alla ”unga hippa” pekar finger åt mig och skriker:

– Kolla, tanten har fjolårsmössan på sig!

Jag är i alla fall nöjd med mitt inköp på Hanson i Åre.

M köpte två par skidhandskar på Hanson. Jag var lite fundersam på dragkedjan på handsken…

…men det var någon som hade tänkt till. Bakom dragkedjan finns en liten ficka med en liten putsduk som sitter fast i ett gummiband. Praktiskt när slalomglasögonen ska putsas i liften.