Stenhyddan – en spännande historia!

Stenstugan 1896

Mitt förra inlägg handlade om mitt smultronställe Stenstugan och jag lovade att mitt nästa inlägg skulle handla om Stenstugans spännande historia. Nu när jag har läst på lite mer inser jag att jag inte ens kallar stället vid dess rätta namn. Fy på mig! Det jag kallar Stenstugan heter Stenhyddan om det ska vara rätt och riktigt!

Stenhyddan uppfördes ursprungligen 1896 av en grupp godtemplare från Mörsil som insåg att det behövdes en raststuga på leden mellan Strömvallen och Bydalen. Allt byggmaterial fick bäras upp men det tog inte gruppen på 29 personer mer än 12 häktiska timmar att uppföra stugan och resa flaggstången! Arbetet skedde natten mellan den 27:e och 28:e juni 1896.

Jag tror att det här är en bild på gänget som byggde Stenhyddan. Jag blir imponerad av damernas fjällkäldsel, det är både stråhattar och vita kragar!

Godtemplare vid Stenhyddan

Det utsatta läget på fjället och många års väder och vind gjorde att det tillslut bara var ruiner kvar av Stenhyddan.

Stenhyddan i ruiner

Stenhyddan i ruiner vinter

1976-1979 ordnade en grupp frivilliga, på initiativ av Sten Östlund, en restaureringskampanj och Kommittén för Stenhyddans restaurering bildades.

Stenhyddan restaureras

Stenhyddan restaurerad

Alla bilder här ovanför i det här inlägget är foton som hänger inne i Stenhyddan och som jag har fotat av med min kamera. Så här mysigt är det i Stenhyddan.

Stenhyddan invändigt

Förra helgen när vi var i Stenhyddan var vi tre olika sällskap som trängdes kring bordet. Ett roligt sätt att knyta nya bekantskaper på. Det är även roligt att bläddra i gästboken som finns i stugan. Många har skrivit små anektoter om just deras tur till Stenhyddan.

Så här står det på ett anslag som finns i Stenhyddan:

Stenhyddan uppfördes ursprungligen 1896 av en grupp godtemplare från Mörsil som insåg att det på leden mellan Strömvallen (vid Sällsjön) och Bydalen behövdes en raststuga. Initiativtagare till raststugan var O. Walter som året innan märkt upp leden över Sällsjöfjället. Allt fler turister hade vid den här tiden börjat söka sig till området och fjällturismen i Jämtland tog fart.

Allt byggmaterial fick man bära upp men det tog inte gruppen på 29 personer mer än 12 häktiska timmar att uppföra stugan och resa flaggstången! Arbetet skedde natten mellan den 27:e och 28:e juni 1896.

Det utsatta läget på fjället och många års väder och vind gjorde att stugan sedemera kom att förfalla. 1976-1979 ordnade en grupp frivilliga, på initiativ av Sten Östlund, en restaureringskampanj och Kommittén för Stenhyddans restaurering bildades. Kommittén ansvarar idag inte bara för den här stugan utan också för underhåll av två av de leder som går hit upp – Mårdsundsbodsleden och Sällsjöleden – samt leden upp till Västerfjällets topp.

Många tusen vandrare och skidåkare har genom åren pustat ut eller sökt skydd här i Stenhyddan. Emellanåt erbjuder Stenhyddan nattro åt äventyrare och någon enstaka gång även bröllopspar…

Det finns ved och nödutrustning, men tänk på att allt har burits upp av frivilliga eller flugits upp med helikopter. Slösa därför inte på veden genom att grilla ute eller elda för kråkorna. Använd bara det du verkligen behöver!

Glöm inte att stänga dörrar och fönster ordentligt när du lämnar stugan, och ta med dig allt skräp hem. Skriv också gärna några rader i vår gästbok!

Avgifter från rastande besökare är det som bekostar underhållet av Stenhyddan. En dagsrast kostar 10kr och en övernattning 50kr. Det går givetvis också bra att bidra med en frivillig gåva. Postgironumret är 14 47 66-3, ta med ett inbetalningskort hem.

Tack för att du är rädd om den här historiska tillflyktsstugan på kalfjället!

God tur!

Kommittén för Stenhyddans Restaurering

Tack till alla som har bidragit till att Stenhyddan finns som ett helt unikt utflyktsmål mitt på fjället! Nu ska jag logga in på banken och sätt in pengar på 14 47 66-3 som tack för vårt senaste besök så att Stenhyddan finns kvar även i framtiden.

Här kan du läsa om vägen till Stenhyddan

Här kan du se fler bilder på Stenhyddan (Stenstugan)

Bestigit alla Jämtlands fjälltoppar

Det finns två personer som har varit upp på Jämtlands alla fjälltoppar. Carl Wiström, 63 år, tog 35 år på sig för att slutföra bedriften 2007. I september i år besteg Mattias Skants, 29 år, Storfjället och blev därmed den andra att klara alla topparna. De två männen räknar lite olika, därför har Carl bestigit 175 toppar i Jämtland och Mattias får antalet till 178 stycken. Oavsätt antalet är det en bedrift i alla fall. Läs mer i ÖP’s artikel.

Dromskåran – Nu é dé snö!

Hösten käns ibland lång och mörk. Andra gånger tycker jag att den färgsprakande årstiden är alltför kort. Jag hinner inte med alla härliga turer som jag längtar efter. I augusti blev det en oplanerad fjällvandring till Dromskåran för min dotter och mig. Då var min tanke att vi snart skulle återvända med resten av familjen.

För en vecka sedan hade ÖP en artikel om Dromskåran och då kändes det fortfarande som att en hösttur till Dromskåran kunde bli av.

I morse klockan 9 var Drommen vit men inte Fjällhalsen / Bydalen.

Klockan 11 började marken i Fjällhalsen / Bydalen bli täckt av snö.

När jag ser väderprognosen framöver ser det inte ut som att det kommer att bli någon mer hösttur till Dromskåran i år…..

Yippi! Snart är det vinter!

Tänk om du var minst 9500 år gammal

Det är 1000 år sedan vikingatiden, 2000 år sedan Jesus födelse men Old Rasmus och Old Tjikko är minst 9500 år. Gammal är äldst! Om du inte redan känner till Old Rasmus och Old Tjikko kan du läsa mer om dem här. De är de äldsta kända, nu levande fjällgranarna. Old Rasmus på Sonfjället i Härjedalen och Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna.

En riktig yngling i sammanhanget är Old Pompe. Det är en av Getryggens verkliga urinvånare som är minst 5700 år. Den 27 september inviger länsrådet Susanna Löfgren informationsstigen ”Fjällen i ett föränderligt klimat” och även Old Pompe kommer att bli uppmärksammad. Mer om invigningen finns på Länsstyrelsens hemsida.

Ibland när jag går vid trädgränsen ser jag att någon har brutit grankvistar för att sitta på när dom tar paus en stund. Jag blir lika förbannad varje gång! Tänk om granen dom just brutit grenarna från är 1000-tals år gammal. Visa lite RESPEKT! Ta med ett sittunderlag! Hoppas att kunskapen om våra gamla träd sprids. Deras ålder är fascinerande. I stället för att sitta på granarna ska man titta på granarna och förundras…

Västerfjällets topp

”Det blåser på toppen” är ett uttryck som brukar användas när man pratar karriär. Det passar fjälltoppar också. Idag har det blåst rejält, inte bara på topparna. På radion i morse varnades det för 21 m/sek i fjällen. Bilden är från Västerfjällets topp i lördags. Då var det härligt vindstilla och soligt långt upp på fjället men på toppen blåste det. Jag var glad att jag hade tagit med mössan i fickan även fast det kändes väldigt fel när jag gick hemifrån.

Det kanske är så man ska reagera i jobbsammanhang också. När det börjar blåsa omkring en tar man fram mössan ur kavajfickan, drar ner den för öronen, lutar sig tillbaka i konferensstolen och väntar tills orkanen har dragit förbi. Måste testa!

Västerfjällets topp i Bydalsfjällen. Till vänster i bild syns Åreskutan.

En oplanerad fjällvandring

Efter informationsmötet på restaurang Drommen igår bjöds det på kaffe och tårta för att fira Bydalsfjällens nya grafiska profil. Kön till fikabuffén var dock så lång att min dotter hellre ville att vi skulle fika vår medhavda matsäck en bit upp i slalombacken. Vi började därför gå uppför Drombacken. Snart hade vi gått uppför hela slalombacken utan att ha öppnat matsäcken. Vi blev då lockade att gå en bit på leden mot Dromskåran. Första målet var att komma ovanför trädgränsen men den härliga naturen lockade oss längre och längre upp på fjället. Tillslut hade vi nått ända fram till Dromskåran innan vi satte oss ner för att äta vår matsäck. Det var första gången jag gick till Dromskåran men absolut inte den sista. Jag hoppas jag har möjlighet att gå dit en gång till redan i höst. Då ska vi vara lite mer förberedda och gå hela vägen upp och sedan ner genom Dromskåran.

Dromskåran

Marken ser platt ut men varningsskylten avslöjar att Dromskåran finns där (till höger om skylten).

Dromskåran med Bydalsfjällens slalombackar i bakgrunden.