Julen har anlänt

Oj, vad trångt det blev!  Julen har visst anlänt…tidigare i dag var hallen full med matkassar och väskor med kläder men inte en julklapp så långt ögat ser. Hoppas att tomten kommer med dom på julafton…

Nu har jag i alla fall stämplat ut och landat. För många år sedan jobbade jag på IKEA. Strax innanför personalentren fanns det en stämpelklocka av den gamla modellen. Om jag kom halvsovande till jobbet vaknade jag i alla fall när jag stack ner papperskortet i stämpelklockan och den dunkade till. På samma sätt var det när jag gick hem för dagen. Klockan dunkade till och jag visste att NU är jag ledig. Den känslan fick jag i dag också även om det var länge sedan jag hade en stämpelklocka när jag jobbat slut för dagen. När jag stängde av jobbdatorn idag kände jag att NU är jag ledig. Nu börjar julen!

Pepparkaka

 

 

Fjällretro

Det är många som tänker på furumöbler med orange klädsel när någon säger ordet fjällstuga. Ibland kan det vara svårt att förnya en stuga. Det finns så många minnen och det är faktiskt ganska hemtrevligt med retrostilen. Det är tryggt och avkopplande att komma till något som är som det alltid har varit.

I senast numret av tidningen Kupé finns ett repotage om fjällhotellet i Kolåsen och fem andra ställen i fjällvärlden där tiden har stått stilla. Här kan du läsa tidningen på webben.

Lilla tomten har kommit till stugan

Våran lilla tomte har kommit till stugan och hänger lite coolt med armen på pallen.

Tomten

Pallen som tomten står bredvid kommer från min morfars fars lanthandel. Det är lite häftigt tycker jag. Det som nästan är ännu mer otroligt är att mamma spraymålade pallen på 70-talet. Halva pallen var gul och halva pallen var lila! Tänk vad en gammal pall kan få vara med om.

Kopparhinken som vi har näver i kommer från mitt barndomshem, då var den fylld med tidningar. Eldgaffeln som står i kopphinken kommer från moromor och morfars hem.

Jag tycker om när saker har en historia men ibland blir det lite nyköp. Den stora kopparkitteln som vi har veden i är en tvättgryta som vi köpte via blocket. Nu är den historielös för oss men den kommer att ha en historia för mina barn. I deras ögon har den ”alltid” stått vid öppenspisen.

När jag var i Sundsvall såg jag en sak som jag tror är smart. (Jag köpte den inte, priset var lite för högt för ett impulsköp.) Ofta är veden som finns inomhus lite för grovt huggen och det är slut på småstickor när det är dax att tända upp. Det här verkar vara lösningen.

Stikkan

Stikkan finns på butiken Rummet som är en inredningsbutik som jag gärna besöker när jag är i Sundsvall.

Jag kom just på att jag kanske ska förklara en sak. Det är INTE så att vi river näver från björkarna för att få ”eldtänne”. Vi får det från mina förädrar som plockar det på sin egen mark efter det att skogsmaskiner har lämnat det kvar. Vi brukar få en sopsäck med näver på hösten och det är en mycket välkommen present.

Att finna fjällkänsla till och med i Sundsvall

Sundsvall är en stad med mycket lite fjällkänsla men jag har hittat några favoritbutiker som jag gärna besöker när jag är dit. En av dem är Butik Annelie som är fullproppad med fina saker.

Väskor från Ceannis Sweden

Väskor Ceannis

Väska Ceannis

En trappa ner i butiken är det mysig stämning och det finns många saker att önska till fjällstugan.

Bricka Butik Annelie

Ljusstakar Butik Annelie

Ljusstaker Butik Annelie

Säng Butik Annelie

Vad som fick följa med mig hem i påsen får förbli en hemlis såhär några dagar före julafton.

Påse Butik Annelie

Ett oväntat återseende

Julklappsinköpen är nästan i hamn nu. Några av de sista klapparna köpte jag på stan (Östersund) idag. Jag var även in på ExpeditionÅre för att hitta en ny jacka. När jag provade passade jag på att fota klädhängaren i provhytten. Snygg jacka på snygg klädhängare!

Klädhängare

När jag pratade med expediten visade det sig att hon var ägare till ExpeditionÅre. Ganska snart ställde hon några personliga frågor, sedan sa hon:

– Då var det jag som klädde dig till brud!

När jag letade i minnet kände jag igen henne. Jag får ursäkta mig med att det är mer än 10 år sedan jag gifte mig. Jag tror att jag även kan ursäkta mig med att jag var lite nervös sådär sista timmarna som ”fröken”. Det var i alla fall ett oväntat och roligt återseende!

Lucia och Geminiderna

Fint luciatåg på Jamtli i söndags.

Lucia

Det är lite häftigt att det är som mest med stjärnfall vid luciatid. Meteorsvärmen Geminiderna är som mest aktiv 12-14 december och når sitt maximum under natten till den 14:e. Det ger en mäktig föreställning med upp till 80 ”stjärnfall” i timmen.

Vi var ut och tittade på kvällshimlen och såg ett tiotal stjärnfall. Nu undrar jag bara om mina önskningar kommer att uppfyllas på en gång eller om jag måste vänta till julafton?

Den vackraste gåvan!

När jag var liten och jag frågade mamma och pappa vad dom önskade sig i julklapp ville dom alltid ha något jag hade pysslat ihop själv. Jag tyckte det var lite futtigt och ville helst köpa något dyrt och fint. Eftersom jag inte hade så många kronor blev det något egentillverkat i alla fall. Mamma och pappa blev glad och nu när jag har egna barn förstår jag varför.

På stugväggen vid köksbordet har jag hängt upp mattor som min son har vävt på dagis och som jag har fått i present av han.

Jag tycker om att titta på dom; den första, allra minsta mattan, den högra då han i mitten av mattan börjar få till raka kanter, den vänstra som är både rak och platt och sedan den sista i rött, vitt och blått. Då har han till och med tänkt på i vilken ordning färgerna ska komma och hur många varv han ska göra med varje färg. Vilken utveckling och tänk vad många timmar han har vävt för att göra mattorna.

Pinnen har jag plockat vid mamma och pappas sommarstuga. Fågeln har jag fått i födelsedagspresent. Mattorna och grenen har jag hängt upp med fiskelina.