En värld full av….Skor!

Var det enklare förr? Då fanns det en skoaffär på byn. Åt ena hållet var det 10 mil till nästa skoaffär och åt andra hållet var det också 10 mil till närmaste skoaffär. När det började bli kallt sa mamma åt mej att gå till skoaffärn’. Det hängde en liten klocka på dörren som plinga det till när jag gick in. Affärsägaren kom ut från kontoret och jag sa:

– Mamma har sagt att jag behöver nya vinterskor.

Från hyllan plockades i bästa fall kanske tre par skor fram, ibland kanske bara ett par. Jag provade tills jag hade rätt storlek på fötterna. Sedan gick jag hem. Ofta med dom nya skorna på fötterna och dom gamla i en kasse. Om jag betalade? Jag vet faktiskt inte. Jag tror att priset skrevs upp i en bok och mamma eller pappa gick förbi skoaffären senare och betalade.

Det fanns två (!) klädbutiker på byn. När det behövdes nya kläder var rutinen ungefär densamma. Det hela resulterade i att alla på skolan var klädda i ungefär lika kläder. Jag minns på högstadiet då en av klädaffärerna hade fått hem träningsoverallströjor med huvor. Tröjorna fanns i ljusrosa, ljusgult och ljusblått. Nästa alla hade dom och på benen hade vi blåjeans. Det måste ha sett ganska komiskt ut!

Jag kom att tänka på det här när jag fick reklam i min inlåda som visade ett par vinterskor som jag tyckte var snygga.

Jag klickade för att komma på sidan som säljer skorna. Väl inne på sidan började jag surfa runt bland andra skor, det kan ju finnas ett par skor som är ännu finare.

Bara den webbshoppen som jag var inne på har 2273 olika par skor varav 589 par damskor! Sedan kan man ju fundera på hur många webbshoppar det finns (bara i Sverige) som säljer skor…

Jag blir trött bara av tanken! Jag tror jag lufsar vidare i mina gamla skor ett tag till….

Mamma! Såg du grottan?

När vi åker vägen ner mot dalen ropar min dotter plötsligt från baksätet:

– Mamma! Såg du grottan?

– Nej… säger jag lite tveksamt. Under alla år som jag åkt vägen fram och tillbaka har jag aldrig sett någon grotta. Dottern fortsätter:

– Den var jättehäftig! Det hängde stora istappar i den! Har du kameran med dig?

– Nej… fortsätter jag lika tveksamt som förut. Men jag har mobilen med mig, du kan fota med den.

– Ja! Vad bra! Kan vi stanna när vi åker tillbaka?

– Ja…blir mitt lite dröjande svar och jag funderar på vad det är hon egentligen har sett.

När vi åker upp för fjället ett par timmar senare har det börja skymma. Vi stannar i kurvan där dottern såg grottan. Hon får min mobil, hoppar ur bilen, hoppar över den lilla bäcken som rinner under snön i diket och skuttar sedan upp i slänten på andra sidan. Där lägger hon sig på marken och börjar fota.

När vi kommer tillbaka till stugan tittar vi på bilderna tillsammans. Då ser jag också grottorna!

Då och då kan man höra uttrycket ”att se världen genom ett barns ögon”. Det fick jag göra då. De grottor min dotter såg var häftiga. Som små krypin till Rumpnissarna i Ronja Rövardotter.

Nästa gång jag är ute och vandrar ska jag se mig för noga så att jag inte råkar trampa igenom marken och fastnar med foten i taket till rumpnissarnas hem, för de kanske inte hjälper mig att komma loss, utan betraktar foten som en ny inredningsdetalj.

”Voffor gör di på detta viset?” Hörs det innifrån grottan…

Bilden på rumpnissen är lånad härifrån.

Pistvakt – Kallekuppen i Duved 1972

För länge sedan (kan det vara 15 år?) var vi och såg Pistvakt (teatern) i Duveds föreningshus. Så kul! Trångt, bra och härlig stämning! Sedan kom TV serien som vi skrattade till. Jag älskar det här klippet om Kallekuppen i Duved -72. Passar bra på en fredagkväll!

Weeping Willows låt Blue and alone som var ledmotivet till Pistvakt är också riktigt bra.

Pistvakt ska ha show på Holiday Club den 30 november och 1 december. Jag har svårt att tro att det kan bli samma stämning som i Duveds föreningshus men bra blir det säkert!

Kär i en yllepläd…

Kan man bli kär i en pläd har jag blivit det!

Kerstin Landström har designat pläden som heter Albertus.

Albertus Pictor var en av Sveriges mest framstående kyrkomålare under senmedeltiden. Mönstret till filten Albertus är inspirerat av bladslingor och bårder som är vanliga i många av de kyrkor Albertus Pictor har målat.

Ylle är vackert, naturligt, finns närproducerat, blir inte smutsigt, värmer även när det är vått, släpper igenom fukt och värme när det är varmt. Snacka om high tech!

Skidor på Vemdalsskalet eller….?

Jag tittar snabbt och ser skidor uppställda…eller vänta nu…det är något som inte stämmer…det är möbler…utemöbler…men ändå skidor….

Jens Olofsson driver företaget Local Skier och tillverkar nya saker av gamla skidor.

Varje sak är unik och finns bara i en uppsättning. Fotot är taget utanför Skalets Inredning som är återförsäljare för Local Skier produkter.

Kul idé! Alltid bättre att återanvända än att kasta!

Vacker konst – Åre

Jag satt och tittade på hemsidan för Konsthuset i Åre. Det är fascinerande att samma by kan framställas på så många olika sätt beroende på vilken konstnär som gör tolkningen och vilken teknik som används. Här kan du titta, njuta och förundras.

Ta även en titt på Sofia Ohlséns oljemålning med en slalomåkare. Målningen med blå himmel gillar jag skarpt.

Kan du din skidhistoria?

Kronologi

1927 Första skidliften byggs i Engelberg Schweiz

1928 Första repliften byggs i Chamonix

1936 Första stolliften byggs i Sun Valley i USA

1940 Sveriges första lift, Lundsgårdsliften, invigs

1942 Skidlift i Storlien

1947 Skidor av aluminium och trä

1950 Skidbindningar som löser ut

1950 Snökanonen uppfinns

1954 Första gången Åre arrangerar världsmästerskapen i alpin skidsport

1955 Slalompjäxor med spännen

1957 Slalompjäxor av plast

1960 Slalomskidor av plast

1963 Jämtlands längsta släplift byggs i Bydalen

1976 Kabinbanan invigs i Åre

2007 Andra gången Åre arrangerar världsmästerskapen i alpin skidsport

Källa: Fjällturismens historia av Per Åke Nilsson och Wikipedia

Bambustavar, pälstofs och dragkedja

Varje familj har säkert sina familjehistorier som citeras lite då och då. En av mina familjehistorier utspelar sig i mitten av 70-talet i Storlien. Jag var liten och min mamma var strax över 30. Skidutrustningen var inte helt uppdaterad på alla ställen. Bland annat hade min mamma bambustavar med korkhandtag och stora kringlor. När vi åker upp i liften säger den ena liftskötaren till den andra (på klingande stockholmsdialekt dessutom):

– Kolla, tanten har bambustavar!

Den kommentaren har min mamma aldrig glömt….

Jag kom att tänka på den kommentaren när jag köpte min nya mössa. Pälstofs funkar i år också tycker jag. Eller kommer vi att få en ny ”family story” när alla ”unga hippa” pekar finger åt mig och skriker:

– Kolla, tanten har fjolårsmössan på sig!

Jag är i alla fall nöjd med mitt inköp på Hanson i Åre.

M köpte två par skidhandskar på Hanson. Jag var lite fundersam på dragkedjan på handsken…

…men det var någon som hade tänkt till. Bakom dragkedjan finns en liten ficka med en liten putsduk som sitter fast i ett gummiband. Praktiskt när slalomglasögonen ska putsas i liften.

Dunderklumpshimlen

Beppe Wolgers skulle ha fyllt 84 år idag. Grattis i Dunderklumpshimlen!

Det jag mest kommer ihåg från det jag var liten är hans Godnattsaga som sändes på TV. Som vuxen tycker jag nog mest om Dunderklumpen. Även mina barn tycker om Dunderklumpen och det är ju tur för mig.

När jag var liten tyckte jag att filmen var lite läskig. Dunderklumpen var hemsk som fångade dockan och mjukisdjuren i näverkonten och rodde iväg med dom. Eller Enöga, så ful och hemsk, han var jag rädd för.

Som vuxen ser jag andra saker som jag inte såg som barn, som när Enöga säger:

Pengar gör er galna, stackare. Gokväll.

eller den härliga jämtskan när dunderklumpen säger:

Nu ska vi över sjön, sen opp i fjälla, där bor jeg.

Förresten är jag lika gammal nu som Dunderklumpen är i filmen. Du som kan din Dunderklump kan räkna ut hur gammal jag är, men jag är inte lika rund…

Tack Beppe för att du gav oss alla härliga varelser:

En dum en älskar jag! Den trotsiga och snusförnuftiga dockan, så känner jag mig ibland. Humlan som pratar skånska, den charmiga Pellegnillot som spelar munspel, söta Lejonel med sina alldeles förstora prickiga kalsonger, det finns en förklaring varför Enöga har blivit som han är, Blomsterhåret som kan prata med vattenfallet, Jätten Jorm som gillar mest å bada och sist men inte minst Dunderklumpen.

Grattis i Dunderklumpshimlen Beppe!